Ska man skratta eller gråta?

Haha, i fredags, när vi satt och väntade på vår käre frontfigur Kitty för att öva på Viva la Vida inför avslutningen, fick jag ett sms där hon berättade att hon inte kommer tillbaka innan jul. "HURRA!" tänkte vi, och fick börja sökandet på en ny sångeska,
Nu, igår kväll ringde Petter, min käre musiklärare och gruppens handledare, och frågade om jag hade hört någon nytt om henne, och sa att han hade pratat med hennes klassföreståndare och fått det bekräftat att hon inte kan medverka.
Han berättade då att han hade hittat en annan tjej som kunde ta hennes plats, och tanken var att vi ska öva idag. Bara det att tre av oss som är med har ett prov samma tid (och det prioriteras. faktiskt), men vi får öva imorgon också säkert, så kommer det nog lösa sig.

Sen så loggade jag in på facebook nu i morse, och tack vare att le barbe sans sa barbe la till mig som vän igår kunde jag läsa denna söta lilla loggkonversation:

Jakob:
JOHAN! Lyssna på detta: Franz har lunginflammation! det är fucking kris nu!
Nej, petter vet inte, men ja säger de till honom imorrn. Nån måste ju fan rycka in asså! jag är fett taggad :P

Johan:
vi snackar med petter imorgon och hör vem han rekommenderar. han har säkert nån bra på g, jag är sjukt taggad!

Jakob:
yes, vi snackar med honom imorgon. Han får ju fan ta och dunka fram nån nu asså.



Hm. för det första måste jag säga att de har ett mycket spännande samtal (jag pratar med honom - vi snackar med honom- ja, vi snackar med honom). Fast det har inte med saken att göra, utan VEM FAN PÅ SAMSKOLAN KAN EN AUDIOSLAVELÅT, OCH SJUNGA DEN, SÅ BRA ATT HAN PÅ TORSDAG KAN STÅ PÅ KONSERTHUSETS SCEN OCH SJUNGA FÖR KUNG OCH FOSTERLAND!?

JAG DÖR NU. HEJDÅ.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0