Alltid lika hemskt med sista dagen på lov.


Sitter nu och småchattar lite med Daniel. Är både glad och ledsen för Julias skull. Och arg.

De tycker om varandra så äckligt mycket. Båda tjatar på mig och klagar över att de inte kan vara tillsammans, och där fick ni väl antagligen svar på varför jag har alla dessa känslor. Glad för att hon hittat någon som gör henne lycklig (eller ah. jag hittade åt henne, hrmhrm), ledsen för att han bor... långt härifrån.
Och arg för att jag inte kan hitta någon som kan tycka om mig.
Någon som jag tycker om, vill säga (lol, bara för att undvika eventuella... skämt).

grr, nu ska jag inte klaga.

fast jag vill klaga.
jag vill klaga på så mycket som jag inte borde klaga på.
så jag håller mig från att göra det.