Åh, jag kan inte lyssna mig mätt!


Och vid sådana här tillfällen blir man så löjligt nöjd med sig själv för att man såg dem på way out west!
Alltså då man upptäcker hur bra band verkligen är, EFTER att man fått chans att se dem.
Som med Hoffmaestro & Chraa. Började lyssna på dem veckan efter Arvika.
Bra, Johanna. Bra.

Men yah. Iallafall så spelade de den här på Way Out West. Efter den och både Where's your head at och Good luck live var jag bara fast.

LYSSNA
(funkar inte att bädda in nu. cp.)

http://open.spotify.com/track/7ldmPWVb7hQ8MXdMc2z1uL  - om ni hellre tar det